booo

Har så många blandade tankar just nu , vette fan vad jag ska skriva .. Men just nu är jag bara så besviken på mig själv, hur kunde jag nästan föreställa mig detta ?
Undviker frågor, vill egentligen inte höra svaren ..

Cry alone in the dark when nobody can see, the darkness seems to understand me more than anyone else.
But my biggest fear is to be alone but it allways seems to be that way..

Don´t know what to do or what to say ..

Just want you to understand how it feels sometimes ..

Even if you care you don´t show it..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0